Götes blogg

Götes blogg

Funderingar

Livet i Grankulla

Korning av Hedeforsens T- Zuki den 20/3 2016

HundlivSkapad av Göte Lindholm mån, april 04, 2016 22:26:31

Korning av Hedeforsens T- Zuki den 20/3 2016

Plats Romelanda Kungälv.

Fredagen den 18 mars packade vi bilen och tog med Zuki. Vi skulle åka till Hedeforsens kennel för att göra korningstesten. Den skulle göras på söndagen. Om Zuki klarade den blev han korad. I testen provas hundens kamplust, mod, skärpa, försvarslust, och nervkonstitution. Det är samma test som alla polis och tjänstehundar måste genomgå. Uppfödaren vill också veta hur privata hundar blivit. Om de är riktigt bra så kan de eventuellt bli avelshundar. En exteriör domare bedömer också hundens byggnad och utseende.

Vi har goda vänner som bor i Stora Höga Kungälv, så vi skulle sova över där på fredagsnatten. Våra vänner Monki och Håkan Sporre bjöd på middag. Natten blev orolig och vi sov inte många minuter. Testen skulle göras vid Hedeforsens testbana. Det var många hundar som skulle vara med. Några av dem var från andra kennlar. Zuki hade fått tid som andra hund på eftermiddagen. Kullbrodern Tore var före Zuki. Tore var redan godkänd som polis och väktarhund. Hans matte är väktare och hon tränar Tore i polisdressyr nästan varje dag. Naturligtvis så gick testen av Tore bra och han fick mycket beröm. Efter Tore kom Zuki med Ann-Margret som förare.

Zuki var en kopia av Tore både till utseende och reaktioner. Men eftersom Zuki inte hade blivit tränad i Polisdressyr och utsatt för hot, så tyckte han att figuranter och andra uppförde sig konstigt. För honom fanns ingen anledning att bli arg eller rädd. Det gick inte att skrämma honom. Figuranterna gjorde allt de kunde för att provocera honom. Det var bara ett par gånger som han nöp han till en overall som hastigt for upp, annars höll han sig framför Ann-Margret och kollade så att ingenting hotade henne.

Zuki blev godkänd. Han fick beröm av tävlingsledningen och uppfödaren Hedeforsens kennel. Enda anmärkningen var att han hade dåliga muskler i bakbenen

När Zuki var 1 år skadade han korsbandet i högar bakben. När vi var hos veterinären upptäckte hon att Zuki också hade en allvarlig boreliainfektion därför blev han inte opererad förrän de 3 september 2016. För att träna upp musklerna kom vi på en lösning. Om Zuki fick dra en pulka måste han ju använda musklerna när han travade. Att dra pulka sommartid låter konstigt men om man kör på mjuka skogsstigar och med lätt last kanske det går. Vi hade all utrustning men Zuki hade ju aldrig dragit en pulka Jag röjer en bana och fredagen den 1 april på förmiddagen selar vi på Zuki och Ann-Margret skall vara förare till ekipaget.

Hon har en lina kopplad till pulkan och andra änden av linan i Zukis sele. Jag har gått före till banan. Zuki är upphetsad och ger sig iväg.

Jag har hunnit till banan och ser inte att Zuki drar förbi banan och försvinner. Jag ser inte heller till Ann-Margret. Hon har tappat linan och ser inte vart Zuki har tagit vägen. Vi letar överallt. Vi tar bilen och kör varenda skogsväg. Någonstans måste nog Zuki ha fastnat. Men vi hittar inte Zuki utan åker hem. Då ringer Marie från Trollskogen. Zuki har dragit förbi elstängslet och fortsatt den röda stigen som går ända till Lotsbostället. Där hittar ett par honom. Han har fastnat vid ett träd som fallit över stigen. De ringer till Marie och hon tar sin bil och hämtar Zuki. Han har dragit pulkan på asfaltvägen. Vi ser att medarna på pulkan har blivit nötta av asfalten. Jag kör ut till Trollskogen och efter flera timmars letande hittar jag stället där Zuki fastnat. Marie har tagit ur lasten och jag känner igen stenarna. Nästa dag får Zuki vila men på söndagen tyckte vi att han kunde dra ett varv på banan. Vi selade på honom och skulle köra men vi kom inte långt. Hakarna mellan skaklarna och selen lossnade. Påfrestningen från Trollskogsfärden hade blivit för stor. Jag får göra helt nya av kraftigt läder. Det kan ta tid. Tillsvidare får Zuki nöja sig med skogspromenaderna. Jag har också planer på att motionera honom med en flakcykel. En vanlig cykel går inte. Han drar omkull den och hugger i framdäcket. På en sekund är det punktering. Vad gör man med en sådan hund? Man skulle nog ha varit 21 år och inte 81. Alla hundar jag haft har blivit lydiga och hanterliga men Zuki tar kål på både husse och matte.

  • Kommentarer(0)//blog.bodavinden.se/#post272